Diamant

Detalj av diamanthalsband, 1930, Art Deco. Van Cleef & Arpel.
Detalj av diamanthalsband, 1930, Art Deco. Van Cleef & Arpel.

Diamanter räknas som den mest ädla av alla juveler. Det finns flera skäl till att diamant står överst på listan över eftertraktade ädelstenar.

– Den är hårdast av alla ädelstenar, 10 på en 10-gradig hårdhetsskala. Fast en diamant kan faktiskt ganska lätt skadas, det är mot repor den är så motståndskraftig, inte mot till exempel stötar.
– Den är väldigt refraktiv, dvs bryter ljuset kraftigt, vilket gör att den kan få väldigt fin briljans (lyskraft).
– Den har länge marknadsförts kraftfullt av branschen.

Som de flesta vet så är diamant pressat kol. Den skapades långt under jordens yta och transporterades upp i vulkaniska pipor.

Man skiljer på primära fyndigheter, dvs där diamanterna återfinns i sin moderbergart kimberlit eller lamproit, och sekundära fyndigheter, där diamanterna lösgjort sig ur moderbergarten och återfinns i t ex slam eller grus på annan plats.

Diamant i kimberlit, moderbergart.
Diamant i kimberlit, moderbergart.

Stora gruvbolag utvinner så diamanterna antingen direkt ur berget eller ur den sekundära källan, på vissa platser faktiskt från havets botten.

När diamanterna når oss konsumenter är de slipade av sliperier i till exempel Indien, Israel eller Belgien. De flesta av diamanterna är ganska små och används till förlovnings- och vigselringar och andra smycken. Små diamanter är ganska vanliga.
Diamant

Man brukar tala om diamantens 4 C:  Clarity – renhet, Carat – caratvikt, Colour – färg och Cut – slipning.

Clarity – Renhet

Det finns skalor för både renhet och färg gällande diamanter. Dessutom så finns flera olika skalor/system för bedömningar. En är till exempel GIAs – Gemological Institute of Americas – skala.

Den bästa renheten är flawless och sedan sjunker den via VVS – Very very slightly included (1 & 2), VS – Very slightly included (1 & 2), SI – Slightly included (1 & 2) ner till den lägsta graden som är I – Included (1 – 3).

Carat – carat

Små färglösa diamanter, de man oftast ser i vigselringar och smycken är väldigt vanliga. Större stenar, 1 carat och uppåt är relativt vanliga. Riktigt stora, rena stenar är mer sällsynta.

Diamant, brun. 25.85 cts. Sydafrika.
Diamant, brun. 25.85 cts. Sydafrika.

Colour – färg

Olika inslag av mineral kan ge diamanter olika färger. Mest eftertraktade är klara rosa, blå eller de helt färglösa. Färgade diamanter ska ha en färg som är fri från bruna eller grå inslag, om nu detta inte är själva färgen. Många gånger bestrålar man nu fram olika starka och klara färger i diamanterna.

De mest värdefulla stenarna är rena, stora och har naturlig färg eller färglöshet. I färgskalan för färglösa diamanter så eftersträvar man en avsaknad av gula och bruna toner, som hamnar längst ner på densamme. GIAs skala löper från D – färglös ner till Z – ljust gul.

Svarta diamanter

Svarta diamanter kan uppstå på två sätt.

Antingen är stenen bestrålad, naturligt eller artificiellt, vanligen det senare.  Den blir då så mörkt grön att den framstår som svart.
Eller så är stenen så full av inneslutningar att den ser svart ut. Inneslutningarna är ofta grafit.

Om man studerar en svart diamant med lupp så ser man ofta sprickor längs ytan och små hål. En svart diamant med mycket inneslutningar är svårslipad, den är också bedräglig att infatta i smycken, då stenen lätt kan spricka.
(Källa: Gems & Gemology in Review, Coloured diamonds. GIA, California, USA. 2006)

Cut – slipning

Många gånger möter man uppfattningen att en briljant är ett annat ord för diamant, men briljant är en sorts slipning som är anpassad och framtagen just för diamanter. Man kan briljantslipa alla sorters ädelstenar och det gör man också.

Diamanter har genomgått en rad epoker av olika sorters slipningar, och det pågår fortfarande experiment med nya designer.

En fyrkantigt slipad sten kallas princessa, en avsmalnande oval kallas navett eller marquise etc. Alla andra slipningar än briljantslipning brukar kallas ”fancy cuts”.

Detalj av diamantsmycke.
Detalj av diamantsmycke.

Baksidan av diamanthandeln

Eftersom folk är villiga att betala mycket för diamanter, så gör annat folk en hel del för att kunna sälja stenar.
-Det borras ofta med laser för att fräsa bort orenheter i dåliga stenar, något en gemmolog kan se under mikroskåp.
-Om där finns sprickor så fylls dessa vanligen med glasmassa för att stenen ska se hel ut, också något en gemmolog kan identifiera under mikroskåp.
-Man behandlar ofta sämre sten under högt tryck och hög temperatur för att förbättra färgen på diamanterna.
-Man belägger diamanterna med en hinna för att skapa olika färger.
-Diamanterna bestrålas också ofta för att få fram olika färger.
-Det tillverkas stora mängder syntetiska diamanter som bara gemmologiska lab kan skilja från äkta diamanter.
-Det tillverkas simulanter, såsom CZ –cubic zirconia, moissanit, yag, strontium titanite och GGG med flera.

Diamanter är en storindustri som styrs av större bolag och koncerner. Tillgång på stenarna kontrolleras stenhårt av storbolagen för att hålla pris och efterfrågan i topp.

Det finns dock fina diamanter på marknaden och när den är som bäst, är diamanten en fantastisk ädelsten.

Diamant, facettslipad ädelsten. Mörkorange. 1.52 cts. Australien. Image courtesy of www.djraregems.com.
Diamant, facettslipad ädelsten. Mörkorange. 1.52 cts. Australien.
Image courtesy of www.djraregems.com.